För den som haft bilförmån bara i ”ringa omfattning” är förmånen skattefri. Med ringa omfattning avses ett fåtal tillfällen och högst 100 mil per år, och avsikten med frigränsen är att man inte ska beskattas för rent bagatellartade körningar.

Med ”ett fåtal tillfällen” avses privat användning vid högst tio tillfällen.

Det finns inte någon given metod för att räkna antal ”tillfällen” eftersom ordet kan tolkas på olika sätt. Vid all privatkörning ska dock datum liksom mätarställning före och efter dokumenteras. Oavsett hur antalet tillfällen räknas får den privata körningen inte överstiga 100 mil. Eftersom varken Skatteverket eller arbetsgivaren kan utreda eller ifrågasätta vilka delsträckor en anställd kört privat på sin fritid kan detta innebära att den anställdes egna uppgifter inte har så stort bevisvärde som vid tjänstekörning.

En sträcka som körts tur och retur bör normalt anses som en resa = ett tillfälle (och inte två).

En tumregel man kan ha som utgångspunkt är att varje dygn bör anses som ett tillfälle även om flera delsträckor ingår. Om en anställd lånar en bil över dagen eller över natten bör detta alltså räknas som ett tillfälle. Om den anställde lånar bilen över en helg, från fredag till måndag, bör det räknas som tre tillfällen, såvida inte den anställde kan visa att enbart en eller två resor gjorts.

Läs mer på Skatteverkets hemsida